Miyah

jag vet inte om jag orkar jag skakar i hela själen för jag känner igen den här drogen den känns som ah ni vet när man varit beroende av någonting så slutar man och under rehab tiden får man hundra återfall med migrän kräkningar skakningar psykoser ah allt det? thats me right now. psykiskt alltså. jag har varit här innan jag känner igen lukterna jag känner igen hjärtslagen uppgivenheten frustrationen pressen ångesten ah jag kan rabbla upp hur mycket som helst jag har varit instängd mellan de här fyra väggarna innan déjá vú baby jag har älskat dig förut.

så egentligen ? jag kanske kan nöja mig med det här. med att ha en fungerande skolgång, en pappa som börjat visa att han bryr sig, en mamma&en styvpappa som alltid gör mig glad, en johannä att festa bort sorgen med, en hannah att kedjeröka med, en lita som visar äka vänskap, en alex som visar definitonen av perfekta exet, en abdi som skrattar när jag säger att det är finito men lovar att finnas där när det väl blir det, en agim som ger mig de varmaste kramarna och får mig att känna mig hundra procent äkta, en mulle som kommer tar en cigg och skrattar med mig, syskon som får mig att vilja bättre, en burim som ringer bara för att kolla hur det är med mig, en beccy som alltid söker svar med mig?

nöja mig. shit miyah va tänker du med det låter ju helt underbart varför kör jag inte bara på det varför måste jag ha en mr hemlig som drar tillbaka mig och ger mig pundarkänslor? för du ger mig så mycket mer än så.

fan